Visste ni att sidensvansen en gång i tiden förknippades med svält, död och krig? Denna vackra och skönsjungande fågel heter än idag "pestvogel" på holländska och liknande namn förekommer bland andra europeiska språk. Sidensvansen är beroende av viss typ av föda under vinterhalvåret. Finns det gott om föda kan sidensvansarna stanna kvar långt upp i norr under hela vinterhalvåret. Om födan saknas måste de däremot utvandra. Denna oregelbundna förekomst har gett upphov till människors förebud om elände och olycka.

Sidensvansen är en art som radikalt växlar födoslag under sommar och vinter. Under sommarhalvåret är den likt en flugsnappare beroende av insekter. Under vinterhalvåret blir arten vegetarian och äter gärna bär och frukt av olika slag. Arten är känd för att "bli fulla" vilket beror på konsumtionen av jästa bär. Sidensvansen kan med sin ynka vikt på ca 60 gram äta mycket i förhållande till sin storlek. Det är därför vanligt att just denna art tenderar att bli påverkade av alkohol. Det är inte ovanligt att stora flockar av sidensvansar flyger in i stora fönster, väggar och busskurer som sedan avlider. De har utvecklat en lever som är mycket större än hos andra fåglar. Alkohol är ett gift som inte kan brytas ned av fåglar. De saknar ett enzym som kallas för ADH, alkoholdehydrogenas. Det innebär att giftet alkohol är livsfarligt för fåglar som måste få ut det den främre eller bakre vägen. ... See more

Vår verksamhet och vår fågelrehabiliterare Victor finns nu inkluderad i en av grundskolans läroböcker. Ett av våra stora mål är att öka kunskapen om fåglar, i synnerhet till den yngre generationen.

Tusentals fåglar har med er hjälp fått tillbaks friheten efter sjukdomar eller skador som ofta förorsakats av oss människor. Ditt kontinuerliga stöd i form av ekonomiska bidrag men även gillningar, kommentarer och delningar på Facebook gör det möjligt för oss att fortsätta hjälpa. ❤ Stöd oss fortsättningsvis även år 2020! Vi är en instans som har öppet under hela jul och nyårshelgerna - dygnet runt. GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VI PÅ STOCKHOLMS VILDFÅGEL REHAB! ... See more

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR ALLA FÅGLARNA PÅ SVR! (och alla volontärer såklart) 🙂

Skänk fåglarna en julgåva! Vi vill påminna om att alla som arbetar inom vår verksamhet gör det helt ideellt och utan lön. Med er hjälp kan sjuka och skadade fåglar få den hjälp de behöver. Ert bidrag är viktigt! Det har gjort det möjligt för oss att tillsammans med Er hjälpa tusentals fåglar.

Swish: 123 281 19 58
Bankgiro: 5100-3788
plusgiro: 79 18 45-1

Det går även bra att använda knappen "Skänk en gåva" på vår Facebooksida.

Musik: Evelina Gard - http://evelinagard.se/ ... See more

Den här hökliknande ugglan blir för närvarande omplåstrad hos oss på Stockholms Vildfågel Rehab. En man från Gävle blev vittne till hur hökugglan kolliderade med en stor lastbil. Han stannade bilen och omhändertog den skadade ugglan. Efter flertalet samtal till olika instanser kontaktade han sedan Polisens kontaktcenter som vidarehänvisade till oss på SVR. Efter transport till vår anläggning kunde den undersökas och behandlas för sina skador. Vi hittade blod i munhålan efter ett huvudtrauma samt en skadad näbbspets som gått av.

Hökugglan är relativt ovanlig i de sydliga delarna av Sverige. Den räknas som en nomadisk art vilket betyder att den förflyttar sig till områden där det finns god tillgång på föda. Födan består till stor del av sorkar och fåglar som jagas under dagtid. Vår utfodring och frisläppning anpassas till för arten lämplig tidpunkt, d.v.s. i detta fall under dagtid. En berguv eller kattuggla utfodras och frisläpps naturligtvis under gryning/skymning.

VI ÄR EN IDEELL FÖRENING! STÖD OSS! 🙂
Swish: 123 281 19 58
Plusgiro: 79 18 45-1

Ditt bidrag går omedelbart till våra patienters vård och omsorg. Vi tackar ödmjukast för din hjälp, liten som stor. Hjälp oss att hjälpa fåglar i nöd. Har man inte möjlighet att bidra ekonomiskt kan man bjuda in sina vänner att gilla vår Facebooksida. Dela och kommentera gärna våra inlägg! Tack för Ditt stöd! ... See more

En ståtlig slaguggla från Uppsalatrakten blev för några veckor sedan påkörd av en bil. Upphittaren fångade in den medtagna ugglan som låg på vägrenen. Han kunde transportera ugglan till Stockholms län där Svenska Djurambulansen sedan kunde transportera den till oss för vård. Efter undersökning kunde vi konstatera en allvarlig nyckelbensfraktur samt hjärnblödning. Efter behandling och rehabilitering under några veckor är den nu redo för att flyttas utomhus för flygträning. Prognosen ser väldigt god ut och vi hoppas snart kunna släppa den fri.

Slagugglan påminner till utseendet om kattugglan med mörka ögon och gul näbb, dock avsevärt större då den är en av våra större ugglor. Födan består till största del av sork och möss men även fåglar, groddjur och insekter kan ingå i födan. Likt kattugglan jagar den på liknande sätt; sittandes på en hög och öppen plats för att sedan ljudlöst lyfta och slå ned sitt byte. Vikten av att ha en fullgod fjäderdräkt och en lika god flygförmåga är livsviktigt för ugglan. Annars kommer den sakta svälta till döds då den blir oförmögen att jaga. Kravet med vår rehabilitering är att patienten ska överleva själva behandlingen och rehabiliteringen. Men målet är givetvis att patienten ska överleva EFTER rehabiliteringen.

Stöd vårt ideella arbete. Ditt bidrag, litet som stort, är av största vikt för våra patienter. Vill du bidra ekonomiskt gör du detta enklast genom Swish 123 281 19 58 alternativt Plusgiro 79 18 45-1. Man kan numera även starta insamlingar via Facebook. 🙂 Har man inte möjlighet att bidra ekonomiskt kan man bjuda in sina vänner att gilla vår Facebooksida. Dela och kommentera våra inlägg! Tack för Ditt stöd! ... See more

Har du sett en fastfrusen svan på isen?
Det har inte vi gjort trots att det inkommer ca 100 larm varje vintersäsong om just detta. Tyvärr ringer många viltvårdare/kommunjägare för rådfrågning. Ofta resulterar detta i att friska svanar som vilar skjuts till döds.

Det är inte ovanligt att svanar ligger väldigt stilla en längre tid på isarna. Svanar som inte flyttar söderut håller sig generellt väldigt passiva under vinterhalvåret. En eller flera svanar som ligger stilla på isen är ofta ett tecken på att de samlar/sparar energi. Det är ytterst ovanligt att de faktiskt frusit fast. De flesta svanungar fryser fast när de för första gången kliver upp ur vattnet och lägger sig på nyis. Det är alltid bröstfjädrarna som fryser fast. Antingen går fjädrarna av eller så smälter isen bort p.g.a. svanens höga yttertemperatur i fötterna.

Ha i åtanke att svanar har svårt att gå på hala isar. De behöver alltså inte vara skadade eller ha frusit fast. Om det klart framgår att svanen kämpar för att ta sig fram kan den sitta fast i något - ofta i något annat än själva isen exempelvis fiskerelaterade saker såsom drag, linor eller nät. För att fastställa situationen behöver man ofta iaktta svanen under en längre period - ibland under flera dagar.

Tveka inte att höra av er till vårt journummer 0725695112 för rådgivning. Tillsammans med era uppgifter och bilder på svanen kan vi lättare göra en bedömning av situationen. Gå aldrig ut på osäkra isar, skicka inte ut era hundar och stressa inte svanen genom att kasta föremål mot den.

Tycker du att vårt arbete är viktigt? Vill du bidra till att fler fåglar ska bli hjälpta och kunna återvända till det fria? Skänk oss en gåva, alla bidrag tas tacksamt emot och går oavkortat till våra patienters vård och omsorg. Swish 123 281 19 58 eller PG 791845-1. Tack! ... See more

Minns ni kungsörnen som vi lovade att återkoppla om? För några månader sedan kom en skadad kungsörn till oss som kunde ringmärkas och frisläppas efter rehabilitering. Den syntes första gången några dagar efteråt på samma plats som vi släppte ut den på. Nu, flera veckor senare, är den tillbaks på åteln och gör upp om vem som är herre på täppan. Vem vinner? Är det kungsörnen eller två havsörnar?

Stöd vårat arbete med att ta hand om sjuka och skadade fåglar. Vi är en ideell förening som behöver er hjälp för att kunna fortsätta vårat viktiga arbete. Alla som arbetar inom vår verksamhet gör detta utan lön. tack för ditt stöd!

SWISH: 123 281 19 58
Postgiro: 79 18 45-1 ... See more

För några dagar sedan fastnade en svan i en brygga på Norra Lagnö, Värmdö. När vi kom fram till platsen låg svanen helt stilla och vi trodde tyvärr att vi var för sent ute. Det är inte ovanligt att fåglar som fastnar i nära anslutning till vatten slutligen avlider av drunkning efter omfattande utmattning. I det här fallet hade svanen letat efter mat på sjöbotten och haft oturen att fastna mellan två vertikala plank när den bestämt sig för att lyfta halsen ovanför vattenytan. Eftersom det var för trångt för att dra ut huvudet genom glipan var man tvungen att åter sänka ned huvudet under vattenytan för att få loss den.
Vi undersökte svanen på plats och konstaterade att den var väldigt medtagen, utmattad och blöt - men inte skadad. Vi kunde därför direkt släppa tillbaks den på samma plats.

Vill du hjälpa oss i vårt ideella arbete? Alla som arbetar hos oss gör det utan lön. Ditt valfria bidrag går därför direkt till våra patienter i deras vård och omsorg. Nu kan man också starta insamling via Facebook. Tusen tack för Er hjälp! Kommentera gärna och dela för vänner och bekanta! 🙂

Swish: 123 281 1958
PG: 791845-1 ... See more

Dessa årsungar har nu släppts fria. Vi väntade avsiktligen lite extra med att släppa ut dem på grund av rådande andjakt. Nu är jakten över och överlevnadschanserna är därför avsevärt bättre.

I Sverige finns cirka 400 000 vilda gräsänder. Visste ni att utöver dessa planteras nästan lika många individer ut (cirka 250 000-300 000)? Det är alltså änder som föds och växer upp i fångenskap som sedan släppas ut och jagas. Dessa änder har mycket sämre förutsättningar att klara sig på egen hand vilket beror på flera saker; sämre på att hitta mat, ej anpassat matspjälkningssystem till vild föda, inte av lika god kondition i flykt samt har en helt annan inställning till rovdjur såsom människan. En annan trolig teori till varför utplanterade gräsänder har dokumenterat sämre överlevnadschanser är att deras avvikande beteende inte är lika attraktiva för parning bland vilda änder. Utsättningen av gräsänder för jakt sker främst i södra delarna av Sverige. Vi ser dock en uppgående trend som även sprider sig i mellersta delarna av Sverige. Det är ofta markägare, som letar alternativa sätt att tjäna pengar, som sätter ut farmade änder och erbjuder jakt.

En positiv effekt av den s.k. utsättningsjakten är att man på flertalet platser anlagt nya våtmarker som i sin tur gynnar fåglar och groddjur. I skrivande stund pågår ett ytterligare forskningsprojekt. Syftet är att karlägga vilka effekter som utsättningen av gräsänder födda i fångenskap har på biotopen.

Hjälp oss fortsätta driva vår verksamhet! SVR är en ideell förening som drivs utan anställda. https://www.facebook.com/fund/svr.nu/ eller Swish 123 281 19 58. Tack! ... See more

Dessa årsungar har nu släppts fria. Vi väntade avsiktligen lite extra med att släppa ut dem på grund av rådande andjakt. Nu är jakten över och överlevnadschanserna är därför avsevärt bättre.

I Sverige finns cirka 400 000 vilda gräsänder. Visste ni att utöver dessa planteras nästan lika många individer ut (cirka 250 000-300 000)? Det är alltså änder som föds och växer upp i fångenskap som sedan släppas ut och jagas. Dessa änder har mycket sämre förutsättningar att klara sig på egen hand vilket beror på flera saker; sämre på att hitta mat, ej anpassat matspjälkningssystem till vild föda, inte av lika god kondition i flykt samt har en helt annan inställning till rovdjur såsom människan. En annan trolig teori till varför utplanterade gräsänder har dokumenterat sämre överlevnadschanser är att deras avvikande beteende inte är lika attraktiva för parning bland vilda änder. Utsättningen av gräsänder för jakt sker främst i södra delarna av Sverige. Vi ser dock en uppgående trend som även sprider sig i mellersta delarna av Sverige. Det är ofta markägare, som letar alternativa sätt att tjäna pengar, som sätter ut farmade änder och erbjuder jakt.

En positiv effekt av den s.k. utsättningsjakten är att man på flertalet platser anlagt nya våtmarker som i sin tur gynnar fåglar och groddjur. I skrivande stund pågår ett ytterligare forskningsprojekt. Syftet är att karlägga vilka effekter som utsättningen av gräsänder födda i fångenskap har på biotopen.

Hjälp oss fortsätta driva vår verksamhet! SVR är en ideell förening som drivs utan anställda. https://www.facebook.com/fund/svr.nu/ eller Swish 123 281 19 58. Tack! ... See more